Idag på ISM i Örebro så fick jag vikariera som coach. Jag har ju numera två av mina aktiva som tävlar för IFK Lidingö och dessutom en sk ”halvaktiv” till som finns i Lidingöföreningen.
Jakob Thorvaldson (ex Råby-Rekarna FIF), Isabelle Eriksson (ex Nyköpings BIS) och Maria ”Margot” Gustafsson (ex Råby-Rekarne FIF) har under senare år flyttat sina karriärer till denna förening. Jakob och Isabelle är mina två slitvargar sedan många år som har blommat ut på seniornivå det senaste året.
Margot räknar jag som min aktiv också även om jag aldrig har varit hennes tränare. Jag var däremot tränare till hennes tränare, Sofi Brändeborn(Hildenborg) under Råbytiden. Det vill säga när hon själv var aktiv. Sedermera var jag mera av samtalspartner/stöd när Sofi klev in som en lysande tränare i klubben med Margot som en av sina aktiva.
Igår levererade Jakob sin första medalj till IFK Lidingö sedan flytten från Råby. Idag levererade Bella och Margot ytterligare en medalj som två av löparna i Lidingös 4 x 200m lag.
Mitt inhopp som gästcoach kom sig av att ordinarie coacher var endera på semester, sjuka eller på rymmen någon annan stans.
Eftersom jag har den kopplingen till laget som jag har så kom frågan om jag inte kunde hoppa in och ”styra upp” det hela eftersom det rådde stor osäkerhet om allt från regler, taktik och löpordning i gänget eftersom 4 x 200m inte tillhör vanligheterna som tävlingsgren inomhus.
Sagt och gjort. Lite pep talk som i all sin enkelhet gick ut på se till att få runt pinnen (växlingstaktiken) och spring som fan. Inget finlir eller andra spetsfundigheter i växlingarna utan se till att ni får med er pinnen. Stafettlöpning är inte svårare än så enligt mig.
Själva kom de på att lite finsk SISU och PERKELE attityd skulle passa bra dagen till ära med en finne som coach.
Det fungerade ju som sagt bra. Brons blev det.
Jag måste erkänna att jag är lite smånöjd över att ha ”levererat” två tredjedelar av IFK Lidingös medaljskörd med mina aktiva.
Feels gooood 
